Världens största socka

Det finns en ny liten bebis nu! Min svägerska födde en liten dotter igårkväll, och det var så fint - stort grattis! Nu längtar jag ännu mer!


Medan make hetsade fram och tillbaka agerandes taxichaufför, och svärmor anlände från Göteborg satt jag hemma och var lite nervös för hela baletten. Löste det genom lite hantverksterapi - blev ett fyra timmars stickningsmaraton. Knappt så att jag kom upp till ytan och åt mat, men det gjorde jag i alla fall. Tur det. Det blir herrstrumpor av sällan skådad storlek. Alldeles för stora för maken. Måste hitta någon storfotad karl att ge dem till...

Ikväll ska vi ha Star Wars-maraton på jobbet, och då planerar jag att sticka klart Storfot nr 1 och om jag har tur så fortsätter jag med hans brorsa, Storfot nr 2. Älskar trästickor förresten! 

Mmmm, mormorsrutor. Det är min första bebisfilt. Eftersom min plutt kommer i november blir det himla kallt att åka barnvagn under de första levnadsmånaderna. Ulliga mormorsrutefiltar är perfekt!

Call me crazy

På väg hem från jobbet gick jag loss på päronträden på gården och skördade en härlig mängd. Fantastiskt roligt förresten, nådde inte upp ordentligt så jag använde ett paraply för att slå ner päronen, fick akta mig lite när de ramlade ner farligt nära mitt huvud. En massa regnvatten i ögonen fick jag också! Oerhört underhållande faktiskt, hejdade mig motvilligt från att brista ut i högt vansinnesskratt så att grannarna inte skulle ana oråd och ringa polisen eller nåt annat dumt.

Glad i hågen traskade jag över samma gård till mormor och idkade lite byteshandel. Kom hem med mandariner och burek (en slags slavisk pirog). Så nu blir det fruktkalas medan jag går loss på ett par ulliga gulligheter som jag lade rabarber på igår.

Heffaklump

I början av graviditeten läste jag böcker, artiklar och andra texter om just graviditet, bebisar och föräldraskap. Spännande och intressant tyckte jag, det var som om man plötsligt blev medlem i en klubb. Hux flux så gäller alla de där sakerna mig också. Efter ett tag slutade jag att läsa om graviditeten, höll mig till ett par appar på telefonen och nu har jag landat i att inte läsa alls. Jag har försökt fundera lite över det där. Tror att det är en kombination av bristande ork och av att jag faktiskt känner att jag vet det mesta av det som står. När jag insåg att jag kan ganska mycket nu, efter läsande, föreläsningar på sjukhuset, samtal med barnmorska osv, blev jag först lite chockad (nöjd också) och sen misstrogen. Det kan nog vara så att jag har kunskap så det räcker, men om jag vet vad som väntar mig? Nej. Aldrig i livet. Inte har jag insett det heller. Världens största äventyr och den vildaste upplevelsen någonsin kommer komma till mig inom loppet av två månader, och här sitter jag och funderar på om jag ska virka en kudde eller om jag ska sticka strumpor.

I mammaböckerna står det en massa olika saker man kan råka ut för, krämpor, konstiga humörsvängningar, bisarra matcravings och annat underligt graviditetsmässigt. Själv har jag hittills varit ganska jämn i humöret och inte haft några speciella cravings förutom en tredagars affär med varmkorv i somras. Idag kom jag dock på en väldigt underlig sak från en gravidbok som stämmer på mig: jag har blivit dålig på att runda hörn och ta mig förbi kanter. Klumpig alltså! Kan det bero på att min fabulösa bakdel har blivit större än vanligt så att den slår i lättare, eller på att magen har slagit min balans ur spel? Flera gånger har jag gått in i och nästan råkat välta bokhyllan hemma, har gått in i dörrposter och grindar och slagit i höften. Det kändes lite löjligt när jag krockade med en bokhylla på jobbet idag.

Well, jag tar hellre lite klumpighet än alla de andra konstiga sakerna som gravida kvinnor råkar ut för. Men om jag en dag skulle hittas under en hög med böcker och en kvaddad bokhylla, så vet ni i alla fall att det antagligen var mitt eget fel.



44 dagar kvar nu till BF. Aaaaaaaah!

Allvaret i svåra val.

Eeeek. Tvärstannar. Har stött på problem. Problem av det slag där man måste välja. Nämligen...

Virka eller måla naglarna?

Man kan inte virka med nymålade naglar. Högst olämpligt för alla involverade.

Men. Mina naglar ser förskräckliga ut och jag har nya nagellack i roliga färger.

Å andra sidan. Vad är kosmetika när man har en massa garnig härlighet liggande överallt och behöver tas tag i?

Work in progress

Hallå hallå i skogen! Just hemkommen från barnmorskebesök+fikapaus med maken. Bebisen växer fint och finkaffe med fluffad mjölk är gott på förmiddagen. Trevligt värre! 

Igår tog vi ner kassen med vantar, mössor och halsdukar från vinden. När oktober har börjat är det tillåtet med mössa om man vill tycker jag. Det gav en orsak att röja i lådor och då dök den här sjalen upp! Tror jag virkade den i våras. Fint spindelmönster, av handfärgat lettiskt ullgarn. Ljusblått är tyvärr inte min färg men det är synd att låta den bara ligga i lådan och vara vacker. Så om det är någon som skulle vilja köpa den så är det fritt fram! Säg till bara!

Det virkas en himla massa här hemma och överallt annars också, och eftersom jag får massiva kreativa smällar hela tiden (får även andra smällar inifrån, av en liten plutt, men det hör inte till saken...) så ligger det en massa ofärdiga virkprojekt och skräpar överallt. Har svårt att avsluta projekt för jag kommer alltid på nya saker att pyssla ihop. Här är några som jag håller på med för tillfället:

Det ska bli en babyfilt. Gillar färgerna och att garnet har egen lyster fastän det är bomull.

Och så den här. Skulle bli framsida till en ful gammal soffkudde, men visade sig att kudden var lite stor, så nu sitter jag fast i att med tunt, tunt garn virka en bred svart kant runtom. Så tråkigt! Får väl göra det som botgöring någon dag när jag varit dum...

Maken tycker det är roligt att jag virkar. Det ville han visa på bild. Stiligaste snubben i stan! Virkandet som är med i bilden ska bli någon slags påse som man kan bära runt sitt garn i.

Dessa lade jag vantarna på när jag var på biblioteket sist. Tänkte att när jag ändå virkar och stickar och grejar kan jag lika gärna göra något som är lite mer funktionellt. Typ en mössa till ungen. Den undre boken är en virkinstruktion. Nya former och mönster och sånt.

Nej, nu ska jag hitta något garnigt att ägna en halvtimme åt innan jag ska till jobbet. Senare i eftermiddag är det virk/stick-träff också. Mmm..

Tisdagsmorgon

Vaknar. Maken på väg till skolan. Själv ska jag ingenstans på ett tag så jag ligger kvar bland de nya matchande lakanen han köpte i present till mig igår. Ler nöjt.

Efter frukost är det tillbaka i sängen igen, mitt låga blodtryck (graviditet...) gör att pulsen kör 100-metersrace efter varje måltid. Det gör inget, skönt att få krypa ner igen med en extra kopp te och tidningen.

Så annorlunda livet är nu, med kulan mitt fram på min kropp som växer och växer. Allt annat har liksom fått backa och lugna ner sig. Sover tidigt, vaknar tidigt. Försöker att äta ordentligt, försöker att inte planera in för mycket på samma vecka. Går väl sådär, men jag jobbar på det. Virkar, ser på film, läser bloggar. Inspireras och virkar ännu mer. Fikar mycket, jobbar en del. Pussar på make. Det är bara sju veckor (plus minus en eller ett par där på slutet, man vet ju aldrig...) tills vi blir tre i familjen. Blir varm inombords.

Idioti

DN:s hemsida. Den här artikeln, och den här, gör mig ganska förbannad. Det verkar som att nivån på konsumtionen bara ökar, hela tiden.

Vem behöver 50 sorters bröd? Och vem behöver knallgula, fläckfria bananer?  Och vem i hela friden bryr sig om ifall kartongen är lite bucklig? När bristen på mat breder ut sig i världen är det oerhört respektlöst att matvaruhanteringen i vår del av världen ser ut som den gör.

Mutter, mutter.

Nästa projekt blir städning. Mår fortfarande lite halvkasst, så jag räknar med att det kommer ta ungefär hela helgen. Det gör inte så mycket. Ska försöka greja piroger också. Med hemmagjord smördeg.