Öppna ögonen och håll dem riktigt öppna!

Satte morgonkaffet i halsen igår när jag läste den här artikeln i DN.

"Sexuella trakasserier är vardag."

Vänta nu här. I artikeln skrivs det om sexuella trakasserier och misshandel av fysisk och psykisk art i grundskolan och jag antar att det även gäller gymnasiet. Det ger mig kalla kårar längs ryggraden. När jag gick i grundskolan - inte alls speciellt länge sen, jag gick ut nian 2006 - märkte jag inte av det här på sättet som artikeln beskriver. Antingen gick jag på en skola som var förskonad från sånt, eller så märkte jag det inte för att jag själv inte blev utsatt, eller så har det hänt väldigt mycket på sex år.

Jag blir så arg. Att grundskoleelever helt ärligt kan säga att sexuella trakasserier är en del av deras vardag, det är sjukt. Sjuk sjukt sjukt. Och varför? DN nämner inte varför. Finns det någon som vet hur man spårar detta - att femteklassare kan sexualisera och objektivisera sina klasskamrater som vilken gubbsjuk chef som helst? Det sexualiserade våldet som sker bland vuxna sker även bland barn. Barn som borde vara mer intresserade av att jämföra legogubbar, imponera på sina lärare och fundera över livet.

En sak till. Vad jag kan läsa mellan raderna så sker dessa övergrepp inom skolans väggar. Där det finns vuxna. En massa vuxna. Det finns även en massa vuxna utanför skolans väggar som har ansvar för de här barnens välbefinnande. Kommunpolitiker, myndigheter och media. (Familjerna säger jag ingenting om, för det finns nog inga föräldrar som står tysta och ser på när deras ungar blir trakasserade) Om det finns så jäkla många vuxna i de här barnens närhet - då borde de väl se vad som händer? Eller?

Jag hoppas att DN:s artikel öppnar ögonen för lärare, rektorer, politiker och föräldrar. Öppna ögonen och håll dem öppna, om det så ska till tejp! Och för allt i världen - reagera! För jag får för mig att barnen själva inte har lärt sig att behandla varandra såhär.